Lowoods debut 'Close To Violence' är ljudet av färden bort, av längtan någonstans, av det bitterljuva – känslor som är identiska med förstämningenfrån en kärlek som aldrig fastnade, blandat med beslutsamheten från någon som bestämt sig för att inte falla ihop, inte ge upp, inte sluta känna.
Lowoods ljudlandskap är ibland ödsliga och avskalade, ibland fragila som glas, men brister ibland ut i den elektriska kraft som minner om popmusikens eviga ikoner. Vi finner smulor av Joy Division, av Red House Painters, Low och Stina Nordenstam, influenser som vittnar om att Lowood är två musiker som närts av de starkast känsloladdade visionärerna.
Men Lowoods musikaliska språk är i sann mening deras alldeles egna. Therese Johanssons personliga låtskrivande, melodikänsla och säregna sång smyckas obesvärat av Kickis röst och fästande klaviaturspel. Resultatet är ett tidlöst, integritetsstarkt album fyllt av eterisk men skadad skönhet.
Medan Lowood har befäst en grund i oförvanskad, drabbande popmusik, finner de ingen ro i genrelojalitet - särskilt i konsertsammanhang. De senaste två åren har Therese och Kicki spelat sig upp och ned i landet, från intima kaféer till jättearrangemang. Samtidigt bemästrar Lowood såväl Bruce Springsteen-hyllningskonserter och rollen som medmusiker eller förband till förnyare som Asha Ali och Tiger Lou. Lowood har till och med agerat apart sällskap till post-metalbandet Cult Of Luna på deras Europaturné under 2008.